Boxningsgalor hör knappast till vardagligheterna bland sportevenemang i Sverige. Gårdagens landskamp mellan Sverige och England var därför ett efterlängtat möte för boxningsentusiaster i Stockholm. Sverige tog med små marginaler hem segern, och flera av de svenska boxarna fick utövare och publik att drömma om OS i London 2012.
I går förlorade vårt största OS-hopp, fantastiska Anna Laurell, mot obesegrade holländska mästarinnan Nouchka Fontijn. Laurell satte press inledningsvis men tappade fokus i tredje ronden, och Fontijn kunde ta över matchen.
För dessa två boxare bränner OS i London på näthinnan med speciell styrka. Det är då de får delta i spelen för första gången. Att det har tagit sådan tid att erkänna damerna i grenen är för mig en stor gåta, och en diskussion som förtjänar en egen rubrik. Vad som kan konstateras är att IOK fortfarande inte värderar damernas deltagande på samma sätt som herrarnas.
Som reglerna ser ut i dag får damerna bara tävla i tre viktklasser (50, 61 och 75 kg). Det är att jämföra med herrarnas nio klasser. Att det finns utövarunderlag är helt klart. Det är bara att titta på andra internationella boxningstävlingar. Men matchen om fullt erkännande av damboxningen i olympiska spelen är däremot ännu inte vunnen.
Trots att Anna Laurells förlust i går sved, så finns det finns ingen anledning till oro. Hon har varit borta en tid efter en operation, och behöver tid att slipa matchformen. Jag är övertygad om att hennes rutin och träningsvana gör att hon kommer att vara perfekt förberedd när det är dags för olympiska spelen. Tänk om möjligheten, att eventuellt se fler än tre svenska damboxare i London, hade funnits.